Nya byggregler missar klimat- och energimålen

Det råder stor politisk enighet om Sveriges klimat- och energipolitiska mål. Till 2030 ska vi ha 50 procent effektivare energianvändning, år 2040 ska hela Sveriges elproduktion vara förnybar och senast 2045 ska nettoutsläppen av klimatpåverkande gaser vara nere på noll. Den 1 januari trädde dessutom klimatlagen i kraft, som innebär att regeringsbeslut måste vara förenliga med klimatmålet till 2045.

Bebyggelsen står för nära 40 procent av den totala energianvändningen i Sverige. För att nå målen måste den andelen minska. Ju mindre energi våra byggnader använder, desto mer förnybar energi finns tillgänglig till andra sektorer. Ett minskat effektbehov i bebyggelsen påskyndar också utfasningen av de små volymer fossila bränslen som fortfarande används för att värma upp bostäder och lokaler, i de flesta fall för att klara kalla vinterdagar.

Tyvärr visar statistik från Energimyndigheten att energianvändningen i bostäder och lokaler i stort sett har varit oförändrad den senaste tioårsperioden. Därför måste regelverk och styrmedel skärpas för att snabbt minska byggnaders energianvändning. Trots det kom Boverket nyligen med förslag till nya byggregler som riskerar att dra i motsatt riktning. Enligt förslaget ska nämligen inte bara byggnadens energianvändning avgöra hur man beräknar dess energieffektivitet, utan också valet av energikälla.

Boverket vill vikta den faktiska energianvändningen olika beroende på vilket energislag som används för att värma upp byggnaden. Den ena av två helt identiska byggnader skulle med andra ord kunna räknas som mer energieffektiv om den har ett annat uppvärmningssystem, trots att båda i realiteten använder lika mycket energi. Det riskerar bland annat att låsa in oss i ett fortsatt elberoende i uppvärmningen av byggnadsbeståndet, vilket försvårar energiomställningen.

Boverket föreslår också att energi som utvinns på byggnadens tomt från till exempel solpaneler ska räknas bort från byggnadens egna energianvändning. Utbyggnad av förnybar energi är helt avgörande för att nå klimat- och energimålen. Men möjligheten att räkna bort egenproducerad energi riskerar att gynna energiproduktion på bekostnad av energieffektivisering, när vi i själva verket måste göra båda delarna. Vi ifrågasätter därför om Boverkets förslag är förenligt med Sveriges klimatlag.

Den 17 april reviderade dessutom Europaparlamentet EU-direktivet om byggnaders energiprestanda, vilket innebär att egenproducerad energi vid byggnaden inte får räknas bort från energikraven på det sätt som Boverket föreslår. Förslaget kommer alltså att behöva ändras inom kort – eller så kan Boverket göra rätt från början och anpassa byggreglerna utifrån den nya EU-lagstiftningen.

Nu behöver Boverket visa ledarskap och ta energieffektiviseringsmålet och de politiska ambitionerna på allvar. Vi uppmanar därför Boverket att under remisstiden se över förslaget så att de nya byggreglerna:

￭ lever upp till klimatlagen och EU-direktivet om byggnaders energiprestanda.
￭ beräknar byggnaders energieffektivitet utifrån deras faktiska energianvändning.
￭ skiljer på energiproduktion och energieffektivisering.

Klimatförändringarna är vår tids stora ödesfråga. Nu är det upp till regering, riksdag och myndigheter att ta ett helhetsgrepp och se till att lagstiftning, riktlinjer och regelverk leder till fossilfrihet senast år 2045.

Mats Björs, vd Swedisol

Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige