Det var för sju år sen som Birgitta Johanssons man upptäckte att något inte stod rätt till.
– Vi stod och kramades, och då sade han att han funderat på att jag blivit så kort. Jag hade också tyckt det. Det var som att köksskåpen åkt upp i taket och jag fick ta på mig skor för att diskbänken skulle vara i rätt höjd!
Birgitta mätte sig och det visade sig att hon hade krympt fem centimeter. Hon misstänkte benskörhet och bokade tid hos läkaren på vårdcentralen. Men läkaren ville inte skicka Birgitta på bentäthetsmätning. Läkaren ansåg att Birgitta inte var i riskzonen, och ville inte kosta på henne en undersökning.
– Han tyckte att alla damer krymper med åren. Men att krympa fem centimeter är inte normalt när man är 55 år! Jag sade att då betalar jag själv!
"Tur att man är påläst"
Bentäthetsmätning, så kallad dexa-undersökning, är en röntgenmetod för att upptäcka om man är benskör. Undersökningen tar 20 minuter och gör inte ont. Och det visade sig att Birgitta var benskör.
– Det är tur att man är påläst och påstridig! Jag fick träffa samma läkare efteråt, och sade till honom att han haft fel.
– Då fick jag rätt behandling, med en ”bromsmedicin”, en veckotablett som heter Alendronat, och sen dess har jag inte krympt mer.
Som en följd av benskörheten har hon drabbats av över sju frakturer och lider av smärtsamma kotkompressioner i ryggen. Bensköra bryter sig lätt, även vid mindre belastning.
– Jag bröt höger lillfinger när jag gick kurs i hjärt- och lungräddning. Sen bröt jag samma finger när jag sorterade ved.
Tycker att bensköra behandlas nonchalant
Birgitta är numera ordförande i Osteoporosförbundet i Västerbotten. Hon tycker att bensköra ofta behandlas nonchalant i sjukvården.
– Jag har ganska mycket värk. Men man blir ofta dåligt bemött, det är lite ”Suck, kommer hon igen.”
När Birgitta hade svåra smärtor i benet och höfterna ringde hon förtvivlad till ortopeden.
– Jag sade att jag har så himla ont. Snart få ni kapa benet! Vad ska jag göra? Hon svarade bara ”Är det knark du vill ha?” Jag började gråta.
Birgitta har fortfarande ont i bäckenet. Ortopeden sade att det kan vara benskörhet eller en tumör. Men hon orkar inte ta striden för fler undersökningar just nu.
– Man har ont och orkar inte alltid slåss med vården. Är det cancer borde jag väl redan vara död.
Många får ingen behandling
Uppskattningsvis lider ungefär en halv miljon svenskar av benskörhet. De flesta äldre och de flesta kvinnor. Varannan kvinna får någon gång i livet en fraktur som en följd av benskörhet. Men många får varken diagnos och behandling.
– Det är en kvinnosjukdom med låg status. Jag blir så förbannad på hur vi bensköra blir bemötta i sjukvården. Man blir stämplad som en sveda-, värk- och brännkärring och det tar lång tid om man väl får hjälp. Jag blir så förbannad, det är så att man får lust att ge läkarna en örfil!
Birgitta kämpar för att alla vårdcentraler och sjukhus ska ha sjuksköterskor som är specialiserade på osteoporos och att bensköra ska få utbildning om sin sjukdom.
– Jag har skrivit till alla vårdcentraler och chefer men inte fått ett enda svar!