Gå direkt till sidans innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Eskilstuna

”Några riktiga värstingar har blivit väldigt bra ledare”

ESKILSTUNA

Rubrikerna har kommit tätt senaste åren:

Kvinna och barn skadade vid skjutning i Eskilstuna

Stor polisinsats efter skottlossning i Eskilstuna

Många invånare i stan håller sig borta från utsatta områden.

Bengt Olof Eskilssons livsgärning är att göra precis tvärtom.

– För oss i Eskilstuna Friidrott är det självklart att finnas på plats i dessa områden. Det är bra för vår förening och för dem vi kommer i kontakt med, säger han. 

Bengt Olof Eskilsson på sin hemmaplan - på friidrottsarenan.
Foto: MAGNUS NYSTRÖM
Många av Eskilstuna Friidrotts ungdomar kommer från utsatta områden i stan. Bengt Olof möter alla med öppna armar.
Foto: MAGNUS NYSTRÖM
Bengt Olof tillsammans med en av de yngsta ledarna i klubben.
Foto: MAGNUS NYSTRÖM
Sommaren 2022 inträffade en uppmärksammad skjutning på en lekplats i stadsdelen Årby i Eskilstuna.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Eskilstuna har fått många svarat rubriker på grund av våld och gängkriminalitet.
Foto: ALEX LJUNGDAHL
En kvinna och ett barn skottskadades på en lekplats i Eskilstuna sommaren 2022.
Foto: PER KARLSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Perseus Karlström är en av världstjärnorna i Eskilstuna Friidrott.
Foto: MATHIAS BERGELD / BILDBYRÅN

Bengt Olof Eskilsson har läst igenom gamla och nya medlemslistor och räknat efter.

– Sen vi startade Eskilstuna Friidrott har vi haft 40 aktiva och ledare som antingen är färdigutbildade läkare eller håller på att läsa till läkare, säger han och fortsätter:

– Vi har fått in riktiga busar, gangsters, som var stökiga från början, men som sedan vänt om helt. Som haft kul med sin friidrott och framför allt fått bra liv och familj och barn.

Det är inte ovanligt med rubriker om våld i Eskilstuna. Om skottlossningar. Segregation. Om stadens flera utsatta områden. 

Det blir inte lika ofta rubriker kring 40 nya läkare eller busar som förändrat sitt liv genom engagemang i en idrottsförening.

Bengt Olof Eskilsson har varit engagerad i friidrotten i Eskilstuna sedan han kom till stan för 53 år sedan. Själv blir han överrumplad av frågan om sin ålder.
– Jag är 78 år. Nej, fan, vänta. Jag just det, jag fyller 79 år senare i år, haha. Tiden går så fort.

Han hade kunnat dra sig tillbaka och levt ett stillsamt liv på sin gård utanför Eskilstuna, men han kan inte lämna sin kära förening och är numera vice ordförande.

– Nej, jag vill inte sluta med det här. Jag tycker ju att det är så roligt, säger han.

Medveten satsning i utsatta områden

Som liten pojke hemma i Hudiksvall hade han en pappa som var ordförande i en friidrottsförening, hans farbror var också aktiv och sedan ledare och själv testade Bengt Olof många olika sporter - hockey, handboll, fotboll, friidrott, där han blev bäst på medeldistans och tävlade i 1500 meter och 3000 meter.

– Jag var bara 16 år då jag började hjälpa till som ledare jag också. Sen gick jag alla kurser som förbundet hade. 

När han kom till Eskilstuna engagerade han sig omedelbart i en friidrottsförening och där var han kvar fram till 2005, då han och några andra valde att hoppa av och bilda en ny förening.

Då föddes Eskilstuna Friidrott.

– Jag ville göra en medveten satsning att locka barn och ungdomar från utsatta områden. Det är bra för föreningen och det är bra för dem som bor där. Min gamla förening hade en annan syn och ville satsa hårt på en liten grupp elit, säger Bengt Olof.

Här finns även världsstjärnor

Han och Eskilstuna Friidrott har bevisat att det inte behöver vara antingen eller.

Den numera 18-åriga föreningen har både bredd och elit. Här finns bland andra EM-medaljören Perseus Karlström och de lovande talangerna och syskonen Alice Magnell Millán och Emil Millán de la Oliva.

Framför allt finns det en blomstrande verksamhet som inte delar in människor i ”vi och dom” - utan som har kul tillsammans.

– Många människor kommer till Sverige av olika anledningar och det är klart att vi måste ta hand om dem. 

Eskilstuna Friidrott har lagt tid och resurser på att arrangera kostnadsfria aktiviteter ute i de utsatta områdena i Eskilstuna. Bostadsbolag, fastighetsägare och kommunen har backat upp verksamheten.

Att ta sig dit folk bor är förstås ett bra första steg, därefter kan de som vill börja träna mer ”på riktigt”.

– För oss har det också varit viktigt att rekrytera ledare från dessa områden. Vi har fått in några riktiga värstingar och de har blivit väldigt bra ledare. De växer med ansvar, de kan hantera barn och ungdomar som är stökiga. Det har ofta blivit väldigt bra. 

Naturligtvis är ingenting helt smärtfritt. Ibland har det inte fungerat som man hoppats för enskilda individer.

”Några mammor vågade inte skicka barn till oss”

När våldet har varit som värst, som i somras då stadsdelen Årby skakades av skjutningar, samtidigt som friidrottsföreningen hade daglig verksamhet i området.

– Jag pratade med några mammor som inte vågade skicka sina barn till oss av rädsla för skjutningarna. Föräldrar vågade inte släppa ut sina barn överhuvudtaget. 

Drygt 40 procent av de lite över 2000 medlemmarna i Eskilstuna Friidrott har utländsk härkomst. 

Jari Forsman är sportchef i Eskilstuna Friidrott.

– Det är mycket elände i samhället i dag, men vi kan inte isolera oss i vår egen bubbla. Vi vill finnas för alla människor. Sen jagar vi inte aktiva, utan vi vill visa att vi finns. Och det är klart att vi hittar guldkorn i de utsatta områdena. 

Negativa reaktioner, då? Vi lever som bekant i en argsint tid med rasism, hot och hat på sociala medier. 

Bengt-Olof berättar:

 – I början var det lite sånt. Jag hade en tjej från Sverigedemokraterna som ringde mig och sa: ”jag vet var du bor”. Vad bra, sa jag, kom hem till mig och fika. 

Sedan berättar han och Jari om gemenskapen som skapats i föreningen och hur man suddat ut ”gränser”.

– Vi gjorde en genomgång för flera år sen och kunde konstatera att vi hade medlemmar med ursprung i över 100 olika länder. Före pandemin hade vi julfester med 800 personer och brasiliansk dans och allt möjligt. Vi hade kulturfester innan det blev populärt med kulturfester.

Hur orkar ni ha sådant engagemang år efter år?

– Vi är i övre tonåren fortfarande. Vi är unga i sinnet och sitter inte och snackar om att det var bättre förr, säger Jari och skrattar.  

Eskilstuna Friidrott startade insamling för Ukraina

Bengt Olof berättar om sin pappa.

– Han blev 83 år och var engagerad i idrotten i hela sitt liv. Han låg med syrgas sista tiden av sitt liv och hans sista dag i livet var jag på sjukhuset. Han tog av sig masken och frågade hur det gått för hans idrottare på den dagens tävling. 

Bengt Olofs engagemang för de som inte har de bästa förutsättningarna har också visat sig i andra sammanhang. 

Efter Rysslands invasion av Ukraina låg han bakom en lokal insamling, när Svenska friidrottsförbundet fick veta det så inspirerades förbundsledningen av Eskilstuna Friidrott och startade det gemensamma upproret ”Friidrottshjärtan för Ukraina”.

Bengt Olofs initiativ har gett tusentals kronor till behövande i Ukraina och han fick ett tack från generalsekreterare Stefan Olsson, som i et mejl skrev: 

”Stort tack för ert initiativ och engagemang! Ni inspirerade verkligen och bidrog i hög grad till att vi nu har gjort ett gemensamt upprop för hela svenska friidrotten.”

– Vi blev förstås glada att vi kunde visa vägen. Vi inom Eskilstuna Friidrott har samlat in pengar förr. Idrotten är en stor del av samhället och vi kan alla hjälpa till. Om många gör lite kan det få stor effekt.

Bengt Olof har själv deltagit i andra insamlingar och själv varit med bland annat Syrien, Pakistan och Irak med hjälptransporter. Föreningen har ett samarbete sedan flera år tillbaka med en organisation i Tanzania.

Bengt Olof hoppas att fler föreningar ska inspireras av Eskilstuna Friidrott. Och han får inte sällan inbjudningar till att berätta om sina erfarenheter.  

– Jag kan inte säga åt andra vad de ska göra. Jag kan bara berätta hur vi har gjort. Jag tror mycket på att satsa på ledare från olika kulturer, det kan jag säga. Det är en viktig del och en medveten satsning hos oss.

Ledarskap handlar också mycket om att bygga upp självförtroende. Han har många gånger lockat in syskon till aktiva att börja med friidrott

– Ibland har de själva sagt: ”jag kan inte”, eller en förälder har sagt ”han kan inte”. Då svarar jag: ”alla kan försöka”. Det gäller att ibland få bort folk från egna föreställningar om att de inte kan, säger han.

Han ger ett konkret exempel.

– Vi hade ett barn som hade en rad bokstavskombinationer, som brottade ner folk som stod före honom i kön till längdhoppsgropen och det var lätt att tänka ”han kan inte”. Hen blev duktig och är i dag ledare i ett politiskt ungdomsförbund. 

En annan medlem kom till Sverige från Bagdad, där var han mitt i kriget, i en skyttegrav med tolv andra då en bomb small, han var den ende som överlevde, men kom till Sverige med ett amputerat ben.

Det skulle vara lätt att se på honom och tänka begränsningar och tänka: ”han kan inte”.

– Han är ledare hos oss. För bland annat vår handikappgrupp. Han gör ett fantastiskt jobb. 

Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.