Så blev läsläxan en succé bland eleverna
Hur får man unga att läsa mer? En ständigt aktuell fråga inom skolvärlden och i samhällsdebatten. På en skola i Tyresö har man valt att sätta upp ett tydligt mål för att sporra läsglädjen: en resa till Nordpolen.
I korridoren på Brevik skola står rör fyllda med flörtkulor utplacerade till allmän beskådan. Kulorna motsvarar antalet böcker som har blivit lästa av eleverna under de senaste två åren. De är nu uppe i 10 000 titlar.
Böcker som kanske hade blivit liggande om det inte vore för att rektorn Anna Hansson-Bittár bestämt sig för att utmana sportkommunen Tyresö i en ny tävlingsgren: läsning.
Inför terminsstarten 2015 förkunnade hon för föräldrar och elever som samlats på skolgården, om planen att de tillsammans skulle läsa 340 mil.
Nu vill min pojke hellre åka till biblioteket än till bandyhallen.
– Det var superkonkret, med en förhoppning om att nå elever som inte brukar öppna en bok, många gånger unga pojkar berättar Anna Hansson-Bittár.
Samtliga elever, från förskoleklassen upp till årskurs 6, fick i uppgift att läsa minst en kvart om dagen – men helst en halvtimme och gärna mer. Genom att lägga sig lågt försäkrade de sig om att alla kunde vara med på resan. De yngsta barnen via föräldrarnas högläsning.
– Vi ville få in läsning och högläsning på hemmaplan, som en daglig del av familjelivet. Där föräldrarna behöver stötta sina barn för att de ska klara skolan bättre, säger Anna Hansson-Bittár.
Satsningen har gått över förväntan och många föräldrar har hört av sig och vittnat om drastiska förändringar.
– En pappa sa: ”jag undrar verkligen hur ni lyckats åstadkomma detta, för nu vill min pojke hellre åka till biblioteket än till bandyhallen”. Att vi kan flytta positioner på det sättet, det är en kraftfull känsla, säger Anna Hansson-Bittár.
Lagom till skolavslutningen tidigare i år kom de fram, efter två års kollektivt läsande. Det firades med glass och guldmedaljer. Sporrade av målgången har de bestämt sig för att läsa hela vägen hem igen.
De mätbara effekterna har inte utvärderats ännu, men lärarna Roger Nyström och Annika Theorin som också har varit drivande i projektet menar att det skapats ”ett surr” kring böcker som inte fanns förut.
Barn som läser mycket har fått hög status och eleverna byter böcker sinsemellan.
Barn som läser mycket har fått hög status och eleverna byter böcker sinsemellan.
– Det är den stora vinsten, att vi har gjort läsning till något som är attraktivt och inte bara något som vi vuxna tjatar om, säger Annika Theorin.
– Vi har elever i min klass som läste Bibeln bara för att den var tjockast. De läste mellan en och två timmar per dag, säger Roger Nyström med ett skratt.
Att utmana synen på läsning som något betungande visade sig vara nödvändigt även för föräldrarna, fortsätter han.
– De sa ”blir inte det här väldigt svårt? De ska läsa en bok hemma, en annan i skolan och lyssna på en tredje”. Prova och se vad som händer, sa jag. Och fråga barnen efteråt vad böckerna handlar om, de har inga problem att återberätta kring dem. Vissa föreställningar har vi lyckats ändra på.
